tisdag 22 december 2015

Kanske imorgon

Namn: Kanske imorgon av Felicia Welander
Språk: Svenska
Sidor: 250

Handling från Goodreads:
Berättelsen kretsar kring Eva och Monika, som är lika gamla, bor i likadana huskroppar, på samma gata, men i helt olika världar. Båda försöker överleva en stor sorg, men har helt olika strategier för att göra det. Den livsglada Monika försöker njuta allt hon kan. Hon lever i nuet i 180 km/tim Carpe fucking diem och allt där emellan. Den inåtvända Eva går till jobbet, dricker sitt kaffe, handlar sin mat och funderar samtidigt på hur hon ska kunna ta livet av sig. När de här två världarna möts uppstår en ofrivillig vänskap och de ger sig av på en resa på Monikas vrålande motorcykel. En resa som kommer förändra allt för dem båda.

Omdöme:
Jag har precis läst ut den och min första reaktion är AJ!! VARFÖR  gör du så här mot mig, Felicia?! Känslorna svallar åt alla håll och jag vet inte om jag ska rama in boken eller bränna den på bål! Den kommer hamna i bokhyllan som alla andra, men mentalt kan jag ju göra något med den iaf!

Det är verkligen en underbar bok om en mycket obekväm vänskap. Känslorna åker lite berg- och dalbana hela tiden. Men den är vacker. Deras vänskap. Den växer fram på ett sådant udda vis att jag inte kan annat än att tycka om den. Som en lantistjej som växt upp med en pappa som alltid har haft motorcykel så känner jag igen mig. Någon gång ska jag också ha en, precis som Monika! Monikas livssyn är något att sträva efter och jag avundas henne lite. Men samtidigt har jag svårt att förstå hennes anledning för att ljuga. Det kanske bara är jag, men han förtjänade att veta. Jag anser inte att kärlek är anledning nog för att ljuga så... Eva är också en komplicerad människa. Jag förstår henne verkligen däremot. Att sova bort smärtan. Att vilja få den att försvinna. Men jag tycker att hon kämpar på bra!

Boken går snabbt och enkelt att läsa. De korta kapitlen gör att man snabbt kommer framåt och aldrig behöver tänka speciellt länge på hur den andra personen uppfattade situationen. Det enda jag kan känna är att det var en ganska mörk bok för mig. Jag är inte riktigt van vid det, men det gick ganska bra iaf.

Jag rekommenderar helt klart den här boken! Spännande, glad, sorgsen och kärlek.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar