onsdag 31 augusti 2016

Harry Potter

Namn: Harry Potter and the Cursed Child  av J.K. Rowling, John Tiffany & Jack Thorne
Serie: Harry Potter #8
Språk: Engelska
Sidor: 330

Handling från Goodreads:
It was always difficult being Harry Potter and it isn’t much easier now that he is an overworked employee of the Ministry of Magic, a husband and father of three school-age children.

While Harry grapples with a past that refuses to stay where it belongs, his youngest son Albus must struggle with the weight of a family legacy he never wanted. As past and present fuse ominously, both father and son learn the uncomfortable truth: sometimes, darkness comes from unexpected places.
 


Omdöme:
Jag stålsatte mig verkligen inför den här boken, eller ska vi säga pjäsen? För det är helt klart där som den största skillnaden är. Den här är inte skriven för att vara en bok, utan en pjäs. Förutom den väldigt uppenbara skillnaden i att läsa ett manus istället för en bok, så känns det ändå som att jag är tillbaka i Harry Potters magiska värld. Jag gillade verkligen boken och även om jag håller med om att det är många plot-holes, så har jag överseende med det och försöker se det hela som en pjäs.

Spoilers!
Dock så tror jag faktiskt inte att Harry skulle vara en så dålig pappa som han är i den här boken. Han kanske inte hade en egen pappa att lära sig av, men det är ändå inte en förklaring enligt mig.
-----------------------------

Men som sagt, jag gillade verkligen själva historien och jag tror på att det faktiskt skulle kunna vara lite svårt att vara Harrys son. Jag hoppas att jag kanske kan få möjlighet att faktiskt se den som en pjäs någon gång. (Även om det redan ryktas om att WarnerBros försöker köpa filmrättigheterna.)

söndag 28 augusti 2016

Noveller!

OjOj, nu har jag så mycket noveller att läsa att jag knappt vet vart jag ska börja! Jag köpte två novellsamlingar i somras, Bortom Portalen och 13 Svarta Sagor om Superhjältar.  Jag har börjat lite grann och jag har läst 4st berättelser ur Bortom Portalen. Jag tänkte att det kommer något inlägg om dem lite längre fram.

Igår fick jag även ett mail från Oskar Källner (hans blogg), som har varit med och skrivit noveller till båda samlingarna och även boken Stormvinge. Han har haft ett litet hemligt projekt som nu är avslöjat, där han översatt 29st noveller från H.P.Lovecraft! Jag har hört talas om Lovecraft tidigare men aldrig läst något av honom, så det ska bli riktigt spännande det här då Källner även skickade med 5st rec-ex!

De jag fick var Templet, Från Andra Sidan, Det vita skeppet, Celephaïs & Azathoth  och Cthulhu vaknar. Kolla omslagen på dem! Jag är sjukt peppad nu! Jag hoppas jag ska kunna få en lagom blandning av Harry Potter, Lovecraft, Superhjältar och Bortom Portalen! Så mycket att läsa och så lite tid! Kolla för övrigt hur snygga omslagen är!

Läs mer på:
http://lovecraft.fafnerforlag.se/




Stjärnfall

Namn: Stjärnfall av Lars Wilderäng
Serie: Stjärnklart #2
Språk: Svenska
Sidor: 395

Varning! Spoilers om första delen kan förekomma!

Handling från Goodreads:
Tio år har gått sedan den moderna civilisationens undergång, när all elektronik slogs ut av ett högteknologiskt angrepp. Livet har sakta börjat stabiliseras, men är faran verkligen över? Nedsläckningen, som perioden när elen försvann kallas, var troligtvis bara början. Nu står mänskligheten inför ett än större hot.

Militären Jocke är äntligen tillbaka i Sverige efter ett långt uppdrag i Mellanöstern och hoppas på ett lugnt liv. Storbonden Filip Stenvik har fått skydd av Federationen Västra Götaland men oroar sig för nya angrepp. Maximilian har vuxit upp till en man och gör sitt bästa för att bryta sig fri från barndomshemmet och gå sin egen väg. På Carlstens fästning samlar Bohusläns landshövding, Gustaf Silverbane, sina styrkor, medan forskningschefen Anna Ljungberg försöker analysera den motståndare de inte vet mycket om. Men tänk om fienden redan finns bland dem? Kanske närmare än någon kan ana …

Omdöme:
Stjärnklart är hittills årets bästa bok och tyvärr kände jag inte att Stjärnfall levde upp till den hypen som jag hade för den. Den började lite segt med att hoppa tillbaka till tiden för nedsläckningen och att följa personer där. För mig som kom ihåg första boken väldigt bra blev jag mest bara irriterad, för det kändes som upprepning tycker jag. Men sedan kom den ändå ifatt i tiden och jag tyckte att det började bli lite intressant igen.

Boken är generellt väldigt bra och jag tycker att den håller uppe tempot för att föra handlingen framåt. Dock så känner jag mig betydligt mindre sympatisk med personerna i den här boken än i ettan och vissa av dem, inkl. en huvudperson, störde jag mig ganska mycket på.

Varning, spoilers om handlingen!
Silverbane exempelvis. Han finner jag sjukt irriterande och jag känner inte att jag egentligen får någon sympati för honom. "Oh nej, jag måste ta ansvar för allt det här", istället för att bara utlysa ett val och ha folkligt valda ledare. Jag känner att jag inte får en tillräckligt trovärdig bild om varför han inte vill ha val, så min känsla blir bara att han blivit en arbetsnarkoman som inte vill skiljas från sitt jobb, trots att han försöker övertyga sig själv om motsatsen.

Ljungberg är också en jag stör mig på. Hon tassar runt med sin kärlek som om hon inte har tillåtelse att älska någon bara för att hennes kärlek blev mördad för 10år sedan. 10 år!! Att tassa runt som hon gör och vara rädd för Lena känns bara löjligt. Och eftersom hon tassade så mycket runt Lena blandade jag först ihop hennes nya kärlek Axel med Max, och att det var därför hon var rädd.
---------------------------------------
Jaja, rant over.

Med detta sagt, så gillade jag ändå boken! Jag fick några riktiga "Wow, det där förväntade jag mig inte!"-moments vilket var riktigt nice! Jag ska absolut läsa trean och hoppas på en spännande läsning där!


lördag 27 augusti 2016

Lördagshistorien #3

Här kommer dagens lördagshistoria! Hitta gärna på en egen och lägg in i kommentaren eller länka!
Jag har använt 3st vanliga och 2st från enchanted den här veckan. Såg nu att ena tärningen hamnade uppochner, det ska vara en eld...tror jag.



Rödluvan skulle på ett hemligt möte i fyren vid havet. I skogen hade hon för länge sedan slutat vara rädd, men på vägen till havet fanns det ett mörken som hon inte stött på tidigare. Hon packade sitt äpple och glödlampan som hon visste att de ville ha. När hon gått så länge att fötterna hade börjat göra ont, stannade hon och såg upp mot himlen. Det var ännu några timmar kvar innan det blev mörkt, hon borde hinna fram till viloplatsen i tid.

Fötterna värkte av att ha hållit ett så högt tempo hela dagen, men solen hade gått ner snabbare än hon hade räknat med och hon fick springa den sista biten. Hon slängde hela tiden nervösa blickar över axeln. Mörkret närmade sig och hon prang snabbare. Skenet från elden framme vid lägerplatsen började synas genom träden och hon sträckte ytterligare på benen och sprang med manteln fladdrandes bakom sig.

Mörkret kom närmare och hon slängde sig ut i ljuset vid elden. Hon andades häftigt och låg på rygg i gruset. När hon öppnade ögonen igen såg hon 10 ögon som såg ner på henne. "Det var minsann på håret" sa en äldre man med gråa fluffiga öron. En yngre kille satt och rengjorde pälsen på sin blå svans och en kvinna satt och gjorde rent mellan sina sylvassa tänder. Rödluvan bara nickade. "Längre att gå än vad jag tänkte" sa hon mellan andetagen. Den äldre mannen bara skrockade.

När gryningen kom var hon iväg igen och kom fram till fyren innan mörkret han falla igen. Hon lämnade lampan och fick i gengäld ett litet bylte med frön. Väldigt speciella frön.
-----------------------------

Det blev en liten kortis idag då jag är barnvakt åt min brorson och inte direkt kunde koncentrera mig.

Bokbloggsjerka 26–29 augusti

Den här veckan så har Annika på alkb en lite enkel fråga i veckans jerka:

Vad läser du just nu?

Ja, som ni kan se på sidan här på min blogg så har jag precis börjat läsa Harry Potter and the Cursed Child. Jag har dock knappt börjat, men hoppas att jag ska kunna läsa mer nu i helgen! Är lite nervös då folk i min närhet både har älskat den och vissa har inte gillat den alls. Jag hoppas att jag kommer att gilla den!!


torsdag 25 augusti 2016

Ny Serie

Jag och sambon håller för tillfället på att storstäda lägenheten (och spela på vårt nya PS4) så det har inte blivit något läst sedan sist. Däremot så har vi som tradition (eller vad man nu kan vilja kalla det) att vi kollar på tv-serier när vi äter. Igår såg vi klart Supernatural (11 säsonger!!). Men ja, jag saknar de gamla hederliga demon-slagsmålen ibland.

Men, idag behövde vi ju då börja kolla på något nytt och efter ett tips från min bror så såg vi början på The Shannara Chronicles! Superbra och helt i min smak! Någon mer som ser på den?


tisdag 23 augusti 2016

Läsdag

Idag har jag tagit en dag ledigt efter en lite jobbig period. Jag har köpt lite nya kläder, ätit lunch med min sambo och äntligen läst ut Stjärnfall! Det tog ett tag innan jag kom in i boken, men sedan gick det fort. Det läskiga med den här serien är att allt är så verkligt och jag verkligen börjar känna att vi som samhälle är ganska så körda om något skulle hända oss.

Men men, nästa bok som kommer påbörjas är Harry Potter and The Cursed Child! Har hört så mycket olika reaktioner på den, jag hoppas verkligen att jag kommer gilla den!

Nu blir det till att småfixa lite här hemma innan det är dags att krypa i säng. Ha en fortsatt trevlig kväll alla där ute och glöm inte att följa mig på instagram (elinasbokliv) för lite fler uppdateringar!

måndag 22 augusti 2016

Lördagshistorien #2 (på en måndag)

Ja, förra veckan hade jag så mycket att göra att jag såg i kors på kvällarna. Allt avslutades med en tenta idag och nu är jag ledig! Därför tänkte jag också idag att jag skulle äntligen skriva den där lilla historien som jag hade tänkt ha i lördags! Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig, men det antar jag ni vet.

Eftersom det blev lite sent nu tar vi en ganska kort liten historia och här är är dagens tärningar! 2 original och 1 enchanted.



Lågorna smattrade framför dem där de satt i ringen. Benen värkte efter en hel dag på fötterna och alla var för trötta för att prata. De var som en väloljad maskin vid det här laget och alla visste vad som skulle göras. Nu satt de där och väntade på att maten skulle bli klar. Sara sträckte ut benen och skakade på dem i ett försök att få musklerna att slappna av. Filip rätade till scarfen runt halsen och fortsatte sedan att tälja på sin pinne. Ifrån skogen kom det hela tiden ljud och Ebba satt och hoppade på stället varenda gång någonting lät omkring dem.

"Tror ni verkligen att det är säkert här?" frågade hon för femtioelfte gången. Staffan suckade och drog med handen i skägget. "Ja, det är det. Vi är 6 personer. Vad skulle våga ge sig på oss när vi är så många och har en eld?" frågade han trött. Ebba ryckte på axlarna och petade med sin pinne i elden. "Det finns faktiskt aggressiva djur" mumlade hon surt innan hon hoppade till när en gren knäcktes bakom henne. De andra hade också stannat upp. Det var ett betydligt högre ljud än de vanliga knakanden och knarranden som skogen brukade ge ifrån sig.

Simon tog tag i en ficklampa och riktade den mot ljudet. Den lös bara upp de första två träden och han reste sig upp och gick framåt för att kunna se längre in. "NEJ!" kved Ebba. Simon bara viftade med handen åt henne. "Sluta vara så tramsig, vad det än är så är det garanterat mer rädd för oss än vad vi är för den" sa han bestämt och gick framåt. Hans gröna skjorta försvann snabbt ur sikte och de andra höll andan. "AJ!" skrek Simon plötsligt och de andra flög upp på fötter och tog tag i ficklamporna och sina knivar.

"Jäkla skit också", följt av ytterligare en rad av svordomar hörde de från Simon när han uppenbarligen närmade sig deras lägerplats igen. När de skymtade honom genom skogen förstod de först inte vad som var fel. Blod droppade från ena handen och han gick surt rakt förbi dem, mot tälten, utan att sluta sin ramsa med svordomar. Filip och Staffan stod kvar med ficklamporna riktade ut mot skogen. "Vad hände?" frågade Sara med en suck när hon tog första hjälpen-väskan ur Simons händer och började tvätta rent såret.

"Det var en jäkla katt där som var helt rabiat och attackerade mig!" fräste han surt. "Kommer säkert att behöva ta en massa sprutor för att inte bli sjuk nu med! Bra början på denna vandringen!" fortsatte han utan att vänta på några reaktioner. Ingen kände sig längre så säker vid elden. Alla åt snabbt den halvfärdiga maten, släckte elden, kröp in i sina tält och stängde om sig. Även om ett tält inte är tjockt så kände de sig tryggare där än ute just nu.

De somnade fort och ljudet av snarkningar steg snart genom skogen. Simon vred sig oroligt när svetten började bildas i pannan. I sömnen började han klia på sitt nya sår och den svarta kletiga vätskan som kom igenom bandaget spred sig sakta genom hans kropp.

lördag 13 augusti 2016

Ny idé, lördagshistorien!

Jag har köpt ett nytt spel! Men då jag är den enda som kommer vilja spela det spelet, vad jag vet nu iaf, så får jag leka med er istället för någon här hemma! Jag har köpt Story Cubes!! Det går ut på att man slår med 9st tärningar med olika bilder på, sedan ska du sätta ihop en liten historia som utgår från de bilder som du fick upp! Jag köpte grundspelet med 9 tärningar och sedan en expansion, "enchanted" med 3 tärningar.

Min författarhjärna går på högvarv och det är verkligen superkul! Det är tur att jag inte har något emot att leva lite i min egen lilla värld! Jag har idag använt alla 9 vanliga och de 3 från expansionen. Det vore superkul om några av er skulle vilja vara med och skriva egna historier! Lägg gärna in en kommentar med en länk i! Här kommer dagens historia!


Tobby var en konstig man. Han hade alltid varit konstig. Han gillade inte folk och han visste att han behövde hålla sig borta från dem. En vacker dag skulle han flippa ut totalt och då skulle det inte vara bra om någon var i närheten. Han såg på tidningen som låg framför honom. Det perfekta jobbet hade kommit upp. En fyr, långt bort från civilisationen, behövde en ny fyrvaktare.

”Person som trivs själv sökes. Bra betalt jobb.
Boende i fyren och bil ingår för transtport på ön.
Start omgående. Ring Sven”

Han hade kommit fram till en telefonsvarare och hade lämnat ett meddelande. Han tog en klunk kaffe och gick för att göra sig i ordning för jobbet som nattvakt på en fabrik. Det hade varit ett bra jobb. Ingen som störde honom och under hans 10 år hade det bara varit en incident. Men nu skulle fabriken ändra till ett annat vaktbolag och han blev av med jobbet då han vägrade börja på dagschiftet.

Två veckor senare stod han på en brygga med alla sina ägodelar i 4 stora väskor. En kvinna med en grå kostym och en nervös blick kom gående emot honom. ”Tobby, antar jag?” sa hon kort utan att hålla fram handen för att hälsa. Han nickade. ”Följ med mig” sa hon, vände sig om och stapplade iväg mot en bil. De var de enda presonerna i närheten.
De körde igenom en liten by. Toget i mitten hade en fontän i mitten och husen var uppbyggda runt den. Mindre än två minuter senare körde de genom en skog och vägen slingrade sig fram. De pratade inte med varanda. Han studerade kvinnan och konstaterade att hon var ung, kanske 25 år, och så nervös att hon bet på naglarn.

”Här är nycklarna. En beskrivning av jobbet finns uppe i arbetsrummet på andra våningen i tornet och allt här är fritt för dig att använda. Mitt telefonnummer hänger inne vid telefonen om det är något och du börjar klockan 21 ikväll. Lycka till” sa hon och hoppade in i bilen igen. Han stod kvar och såg efter henne innan han vände sig emot huset. Det ar ett litet hus med två rum som satt ihop med fyren. Kartor på olika delar av världen täckte väggarna och i ena rummet fanns två fulla hyllor med böcker. Han log, det här var perfekt för honom.

Vid 20 gick han upp i fyren och hittade en prydligt skriven lapp liggandes på ett bord. ”När ljuset går ner till 40%, klicka på L-knappen för att tända lampan. När den sedan går över 40% på morgonen, klicka på samma knapp igen för att stänga av den”.

Han vände på lappen. Var det allt han behövde göra? Han älskade platsen mer och mer för varje minut. När klockan var 21 tittade han på mätaren som fanns framför honom, 56%. Han log och tog upp boken som han hade haft med sig. Vid 22.34 fick han klicka på knappen. Ett dovt surrande indikerade att lampan tänts och han återgick till sin bok. Vid 05.12 fick han släcka lampan igen och han reste sig glatt för att gå och sova.

Frukosten, lunch och middagen de följande dagarna bestod av fisk. Den förre fyrvakten hade verkligen älskat fisk. På den tionde dagen hade han vaknat av att någon hårt hade knackat på dörren. Han muttrade och drog sig ur sängen. Utaför dörren var det inte en människa, utan ett litet paket som låg på trappen. Han lade det på köksbordet och tog av pappret. En gammal metallåda uppenbarade sig. Han tog försiktigt tag i ena kanten och öppnade den. Körkort. Lådan innehöll en hel hög med olika körkort. Det var både kvinnor och män, varierande åldrar och utseende. I ena kanten låg en liten död skalbagge.Han visste inte hur han skulle reagera, men stängde lådan och la den i en av bokhyllorna.
Jobbet älskade han och en känsla av frid smög sig på honom. Vecka efter vecka avlöste varandra och även om en död skalbagge dök upp lite då och då, tänkte han aldrig på asken eller på de andra som bodde på ön.

När han varit där i exakt ett år, knackade det åter igen på dörren. Denna gången väldigt försiktigt. Kvinnan som mött honom vid båten stod utanför och han grymtade ett hej till henne innan han gestikulerade mot köksbordet. Hon trippade in och satte sig längst ut på stolen.

”Du har gjort ett bra jobb de senaste året.” började hon med samma nervösa tal som han mindes. ”Men nu är det slut på det.” fortsatte hon. Han stirrade på henne och kände sig illa till mods. Han hade planerat att jobba kvar här så länge som han orkade ta sig upp för trappen.

Kvinnan framför honom hade nu börjat förändras. Hon skakade inte längre, hon satt rakt och blicken hade blivit hård. Han såg människor röra sig utanför fönstret och han sprang in i sovrummet.


Asken gnisslade lite lätt är Tobbys körkort lades i den och den stängdes varsamt. Kvinnan såg på klockan och nickade åt de andra. ”Båten är här om 1 timme. Städa här så åker jag och möter henne”. 


Tankar om veckans lördagshistoria: Den största utmaningen var nog att en få ihop så många tärningar och nästa vecka kommer jag nog inte att använda så många. Men det är ju kul med lite variation! Jag hoppas som sagt att några av er också vill vara med, det hade varit superkul!

fredag 5 augusti 2016

Bokbloggsjerka 5-8 aug

Den här veckan var det ett par frågor som ställdes hos alkb.

Vad brukar du generellt göra på din semester? Kryper du upp i hängmattan/lägger dig på stranden med en god bok och låter vardagen försvinna, eller är du mer stressad är någonsin under den här tiden? Har du något "semesterläsningstips" att dela med dig av? Hur skulle en perfekt semester se ut enligt dig?

Som student känns det nästan som om jag inte vet vad semester är. Först pluggar jag hela skolåret, utan loven som man har i grundskolan (då brukar det vara tentavecka), och sedan så när det väl blir sommarlov så måste man jobba för att man inte får något CSN över sommaren. Jag tar mig kanske en vecka eller två, på ett helt år, som jag verkligen struntar i allt och bara gör vad jag vill. Då brukar det ofta bli långa sovmornar, massor med böcker och skrivtid.

Min perfekta semester just nu, skulle bara vara att få åka bort en vecka eller två och bara få njuta av att göra ingenting! Kanske lite sightseeing och äta god mat på någon trevlig restaurang och bara förtränga att jag har en massa saker som jag behöver fixa!

Från google, "vacation hut"


Typ där.. där skulle jag vilja vara just nu!

torsdag 4 augusti 2016

Magi

När jag satt och redigerade mitt manus så kom funderingarna till mig, vad finns det för olika typer av magi i det här landet? Jag har insett att jag i första omgången inte har funderat så mycket på hur landet i sig kanske fungerar, utan mer på historien och min huvudkaraktär. Men i manus två så har jag kommit till en punkt där en person ska använda magi och jag har insett att det bara är något som finns i mitt huvud. Läsaren har inte i hela första manuset blivit introducerade till att personen (eller speciellt många andra) kan använda magi. Kan man säga "Oj" till det?

Men nu har jag iaf möjligheten att lägga in en bra grund för den biten av historien! Så, åter till frågan, vad finns det för olika typer av magi? De jag har kommit på är följande:
  • Telekinesi
  • Helande
  • Mental
    • Styra folk
    • Göra att de ser saker (både vakna och i drömmar)
  • Elemental
    • Eld
    • Vatten
    • Vind
    • Jord/natur
  • Formskiftare
    • Låg nivå - bara delvis/ett djur
    • Avancerad - hela kroppen och olika djur
  • Frambringare (skapar saker ur energi)
Det här är de som jag har kommit fram till nu. Det har mycket med energier och kroppen att göra, och inte direkt något med att läsa trollformler. Vad tror ni? Är det någon som jag har missat eller någon som ni känner inte alls passar in? 




tisdag 2 augusti 2016

PS: Jag älskar dig

Namn: PS: Jag älskar dig av Cecilia Ahern
Språk: Svenska
Sidor: 445

Handling från Goodreads:
Holly och Gerry har ett perfekt liv tillsammans. De är lyckligt gifta och bor i Dublin, nära släkt och vänner. Vardagen flyter på i full fart och världen ligger öppen. Tror de. Så händer det ofattbara. Ett par månader före Hollys trettioårsdag dör Gerry efter en kort tids sjukdom. Hon förlorar sin bästa vän, mannen hon älskar. För evigt. Han kan aldrig komma tillbaka. Men ändå gör han det...
Ett par månader efter Gerrys död dyker hans sista gåva till Holly upp: "Listan." I tio brev, ett för var och en av årets återstående månader, lotsar han Holly genom sorgen och visar henne hur livet trots allt rymmer både tårar och skratt.
En hjärtevarm berättelse om att hålla fast, våga släppa taget och lära sig älska igen

Omdöme:
Ja, det här var första boken från min TBR-bok som jag har och jag blev inte besviken. Älskade den verkligen! Jag var absolute inte beredd på snyftstormen som jag skulle ha dock. Småsaker som jag tyckte var så fint beskrivna som gjorde att jag började gråta, precis som Holly, lite när som helst och fick min sambo att titta konstigt på mig. Men hennes sorg var så bra beskrivet, om man nu kan säga så. Det var inte bara en gradvis förbättring, utan det gick upp och ner som en frikking berg- och dalbana hela tiden, vilket bidrog till att få storyn att verka äkta.

Jag älskade den här boken och den kommer helt klart att vara en av kandidaterna till "Årets bästa bok" framåt årsslutet.